måndag 25 oktober 2010

Bluetooth


Bakom standarden står bland annat företagen EricssonIBMToshibaNokia och Intel. Grunden till standarden var ett projekt på Ericsson Mobile Communications i Lund under 90-talet. Projektet hette i början MC Link, och utvecklades huvudsakligen av Sven Mattisson och Jaap Haartsen[2]. 1997 inleddes ett samarbete med Intel vilket ledde till bildandet av en utvecklingsgrupp för Bluetooth 1998.
Den första Bluetooth-specifikationen klarade kommunikation med en överföringshastighet på minst 721 kbit/s. Bluetooth-specifikationen har sedan dess utvecklats. 2004 godkändes en ny version som ökar den maximala datahastigheten till drygt 3 Mbit/s.
Bluetooth tillåter olika klasser av radiostrålning, indelade efter uteffekt. Räckvidden som två enheter kan kommunicera inom beror på vilken klass enheterna är av. För mobiltelefoner används oftast en klass som innebär drygt 10 meters räckvidd, medan pc-moduler brukar tillåta högre uteffekt och ha en räckvidd på 100 meter eller mer.
Bluetooth kan användas för många typers elektronik som behöver kommunicera med andra delar i ett system med måttlig hastighet. Från början var det tänkt som en kommunikationslösning för mobiltelefoner, men vartefter fler och fler företag har anslutit sig har nya möjligheter visat sig.
Närmare 3000 företag har anslutit sig till standarden och mer än 200 företag har deltagit i arbetet att få fram denna nya standard. Bluetooth ska dessutom vara betydligt billigare att använda än liknande system.

Ett chip i varje enhet [redigera]

Bluetooth fungerar så att det i varje enhet (telefon, mobiltelefon, pcskrivaretangentbordmushörlurarmikrofon etc.) monteras in en Bluetooth-kretsmed en antenn. Kretsen, som är en kombinerad sändare och mottagare, ligger och lyssnar efter andra Bluetooth-enheter, samtidigt som det sänder ut sin identitet till andra Bluetooth-enheter. Så fort två enheter får kontakt med varandra, etableras en förbindelse av lämplig art mellan enheterna. Kommer du in i ett rum med din bärbara dator och skrivaren i rummet har ett Bluetooth-chip, så börjar omedelbart datorn och skrivaren förhandla om att upprätta en förbindelse. Nästan ögonblickligen kommer därför den bärbara datorn att ha en skrivare kopplad till sig, så länge datorn är kvar i rummet. Finns dessutom ytterligare en pc i rummet, så inleder datorerna omedelbart förhandlingar om att upprätta en nätverksförbindelse.

Specifikation [redigera]

Bluetooth är en licensfri standard som elektronikproducenterna fritt kan infoga i sina produkter. Systemet arbetar i det oreglerade, globalt tillgängliga och licensfria 2,45 GHz ISM-nätet. Räckvidden beräknas till 10–100 meter. Det är något som dagens GSM-nät inte går att utnyttjas till. Bluetooth utnyttjar frekvenshoppsteknik, med 1 600 hopp per sekund, för att motarbeta störningar och fädning.
Länken blir mer tillförlitlig än andra system i samma frekvensband som arbetar med lägre hoppfrekvens. Bluetoothsystemet använder också frekvensmodulering och tidsdelning, TDM, Time-Division Multiplex. Systemet innehåller ett länkprotokoll för att bygga upp små lokala nät, så kalladePiconet. Datahastigheten var ursprungligen 721 kbit/s, men har ökats till 2 Mbit/s i senare versioner av specifikationen. Radiosändaren har låg strömförbrukning, en nödvändig egenskap för batteridriven utrustning. Den drar mindre än 30 µA i viloläge, cirka 300 µA när man väntar på uppkopplingen och mellan 5 och 30 mA under själva samtalet.

More...


Begrepp [redigera]

Ad-Hoc-nät [redigera]

Ad-hoc-nät är ett trådlöst nätverk som saknar central flödeskontroll. Ad-Hoc-nätet består typiskt av en internet-ansluten dator och ett antal klienter som delar den internet-anslutningen.

Infrastrukturnät [redigera]

Är benämningen på ett trådlöst nätverk som har central flödeskontroll. Ett infrastrukturnät består av minst en accesspunkt. Klienter når varandra och andra nät via en accesspunkt. Accesspunkter för hemmabruk är ofta kombinerade med router och brandvägg.

AP - Accesspunkt [redigera]

Acesspunkt eller Access Point är benämningen på den centrala nod som styr trafiken i ett infrastrukturnät. All trafik i ett infrastrukturnät passerar accesspunkten, även sådan trafik som skall till andra klienter i samma WLAN.

CSMA/CA [redigera]

Carrier Sense Multiple Access/Collision Avoidance är den accessmetod som används i IEEE 802.11. CSMA/CA går tillskillnad från CSMA/CD ut på att man skall undvika kollisioner istället för att upptäcka dem och åtgärda dem. Detta gör man genom att skicka Request To Send (RTS) och Clear To Send (CTS) ramar innan dataströmmar sätts igång. Genom att undvika kollisioner kan man utnyttja den begränsade bandbredd trådlös överföring ger på ett bättre sätt. Nyare versioner av IEEE 802.11 som tex. IEEE 802.11g hoppar vid goda sändningsförhållanden över RTS och CTS och räknar med att den snabbare hastigheten skall se till att förbindelsen utnyttjas effektivt ändå och förlitar sig på LLC (Logical Link Control) för felrättning.

WEP/WPA [redigera]

WEP (Wired Equivalent Privacy) och WPA och WPA2 (Wi-Fi Protected Access) är tre metoder för skydd. WEP ingår i den ursprungliga standarden IEEE 802.11 medan WPA och WPA2 är interoperabilitetscertifieringar för olika typer av säkerhet. WPA2 är den senaste och den som ger det starkaste skyddet, den bygger på standarden IEEE 802.11i. WPA2 bygger på stark kryptering som idag[när?] anses oknäckbar.

Wi-Fi-certifiering [redigera]

Wi-Fi-certifiering visar ett en viss produkt genomgått ett interoperabilitetstest och godkänts av organisationen Wi-Fi Alliance. Certifierade produkter får förses med Wi-Fi-logon. Ibland används begreppet Wi-Fi synonymt med WLAN som följer standarden IEEE 802.11.

SSID [redigera]

Varje trådlöst nätverk har ett SSID som identifiera just det nätverket. SSID står för Service Set IDentifier. Det råder en missuppfattning inom vissa kretsar att det skulle vara ett skydd att stänga av utsändningen av ett SSID, men då är det SSID clocking som en funktion i WEP skyddet man pratar om, alltså säger man åt accesspunkten att inte skicka ut sitt SSID öppet. SSID finns dock i trafiken ändå och kan hittas med rätt programvara.

MAC-filtrering [redigera]

MAC-filtrering är en grundläggande form av säkerhet och ger ett skydd mot obehörigt utnyttjande av ett trådlöst nätverk. MAC-filtrering innebär att BSS eller ESS endast tillåter associering av klienter med kända och godkända MAC-adresser. Skyddet är relativt lätt att komma runt genom så kallad spoofing.

BSS/ESS [redigera]

Ett trådlöst nätverk med bara en accesspunkt utan kontakt med andra kallas för ett BSS eller Basic Service Set. Flera BSSer som arbetar tillsammans (till exempel med WLAN:s variant på roaming,reassociation) och som är uppsatta med samma SSID bildar tillsammans ett ESS eller Extended Service Set.

Pre-N [redigera]

Pre-N är en benämning som ofta används på produkter som använder teknik från förhandversioner och utkast till standarden IEEE 802.11n. Produkter ger med hjälp av OFDM och MiMo högre hastigheter över längre sträckor, hastigheter som skall ge 100Mb/s i nettobandbredd. Många av produkter skall enligt leverantörerna följa den faktiska IEEE 802.11n när den kommer bara genom en mjukvaru-uppgradering.
Dagens version (2007-11) heter Draft 2.0, Det vill säga ett utkast av n serien som nått version 2.0, det är inte helt säkert att tillverkarna kan uppgradera dessa till den färdiga n-standarden mjukvarumässigt när den väl är helt klar.

Association [redigera]

När en klient ansluter till ett BSS eller ett ESS sker först något som kallas autentisering. Under autentiseringen lämnar klienten ifrån sitt namn och MAC-adress. Därefter sker association då klienten blir en fullvärdig medlem av nätverket. När sedan en klienten förflyttas mellan accesspunkter i ett ESS kommer klienten att re-associeras till den nya accesspunkten. När en klient kopplas ner, eller har varit frånvarande från nätverket under en viss tid, avassocieras den och efter det, eller ytterligare en tid avautentiseras den. Reassociering kallas även för IEEE 802.11s roaming. Accesspunkten ser också till så att endast trafik från eller till associerade klienter lämnar eller kommer in på BSS eller ESS.

Wi-Fi


Wi-FiWiFi eller, mera sällsynt, wifi var ursprungligen ett handelsnamn lanserat av branschorganisationen Wi-Fi Alliance för att beskriva den teknik som används för trådlösa nätverk baserade på standarder i familjen IEEE 802.11. Det huvudsakliga syftet med Wi-Fi är att genom tester och efterföljandecertifiering garantera att produkter fungerar tillsammans. Numera används ofta begreppet som ett mer populärt och slagkraftigt sätt att beteckna trådlöst LAN ("WLAN") över IEEE 802.11-standarden. Varumärkena Wi-Fi och Wi-Fi CERTIFIED ägs av Wi-Fi Alliance.
Namnet Wi-Fi valdes som en ordlek på hi-fi, men är inte en förkortning av wireless fidelity (’trådlös naturtrohet’). Det har påpekats av Phil Belanger, som är en ursprunglig medlem av Wi-Fi Alliance, och som var med vid valet av namnet: "Wi-Fi står inte för någonting särskilt. Det är inte en akronym. Det finns ingen betydelse.

HTTPS


HTTPS

HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) är ett protokoll för krypterad transport av data via http-protokollet. HTTPS-anslutningar används ofta för betalningsöverföringar på internet och för känsliga överföringar inom företag.
Protokollet utvecklades av Netscape för säkra transaktioner. Det har varit känt som "Hypertext Transfer Protocol over Secure Socket Layer", men nu kan HTTPS också vara krypterat med Transport Layer Security (TLS) istället för Secure Sockets Layer (SSL)-protokollet. HTTP-data sänds normalt över TCP-port 80. HTTPS sänds i stället över port 443. För att en webbserver ska kunna betros krävs att en tredje part tillhandahåller ett certifikat. Certifikatet installeras på webbservern och verifierar att servern är en pålitlig server.
De flesta webbläsare som stöder HTTPS visar när en besökt sida är krypterad. I Firefox och Opera byter en del av adressfältet färg och ett låst hänglås visas. I Internet Explorer visas ett låst hänglås i statusfältet.
En nackdel med HTTPS är att det ställer till problem för antivirusprogram som har installerats centralt eftersom antivirusprogrammet inte kan avlyssna ev filer som förs över.
Wikipedia kan även nås via en HTTPS anslutning på följande adress 

Internet

Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Webe-post ochfildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor.







Uppbyggnad och teknik [redigera]

Internet består av många datornätverk som binds samman i knutpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket högöverföringskapacitet. Nätverken kan bland annat drivas som:
Enskilda bostäder ansluts ofta till ett nätverk genom telefon- eller kabel-TV-nät. Fram till slutet av 1990-talet var det vanligaste sättet att koppla upp hemdatorer att använda analoga telefonmodem. Det ger förbindelser som är tekniskt begränsade till en dataöverföringshastighet av omkring 100 kilobit per sekund. Senare har många Internetanvändare övergått till att använda ADSL, som ger en betydligt högre överföringshastighet över telefonledningar. Omkring millennieskiftet blev det även vanligare med mobiltelefoner som kunde nå Internet.
Den mesta av trafiken på Internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP-adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 232 (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2128 (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.)
IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6-terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ettsuffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC-adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCPresulterar det i samma adress varje gång.

Se även [redigera]

Versalisering, uttal och etymologi [redigera]

Internet är egentligen ett egennamn, men vissa språkvårdare hävdar att ordet förlorat sin karaktär av egennamn. Till exempel förordar Tidningarnas Telegrambyrå därför gemen begynnelsebokstav.[1]SAOL tillåter både versal och gemen begynnelsebokstav.
Internet kan dock, till skillnad från intranät, inte böjas i bestämd form eller pluralis, och Svenska datatermgruppen förordar därför stor begynnelsebokstav, även om de också godtar liten begynnelsebokstav.[2]
Internet uttalas oftast med betoning på Inter-, som på engelska. Betoningen kan också läggas på -net, som i intervall.[2]
Ordet har bildats av inter som betyder mellan och net för nät. Intra i intranet betyder inom.

Historia [redigera]

Huvudartikel: Internets historia
Föregångaren till Internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor.
Under 1990-talet ökade antalet Internetanvändare markant, och flera företag som sysslade med informationsteknik (IT) blev så stora att de övervärderades kraftigt och sedan gjorde konkurs, se IT-bubblan. Sedan den tiden har de flesta företag och många privatpersoner en egen webbplats (ibland kallat hemsida, sajt eller liknande) samt en e-postadress.

Tillämpningar [redigera]

World Wide Web [redigera]

Huvudartikel: World Wide Web
World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av Internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forumcommunitiesbloggare-handel och wikier. WWW var det som gjorde internet populärt bland allmänheten. Innan WWW fick genomslag var internet något som användes mest på universitet och lite på större företag, och rätt okänt i media.
World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990-talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. I början av 2000-talet blev andra alternativ populära, somFirefox och Opera.
Inom Mac-familjen används främst läsaren Safari.
Under Linux och andra UNIX-liknande operativsystem är Firefox den dominerande webbläsaren.

Elektronisk post [redigera]

Huvudartikel: E-post
E-post är den äldsta tillämpningen på Internet (Arpanet 1971). Man skickar envägsmeddelanden, som lagras hos mottagaren och läses när han har sitt e-postprogram aktivt. Ursprungligen kunde endast textmeddelanden sändas, senare har möjligheten att skicka bilagor i form av filer, inklusive HTML-dokument, lagts till.

Spam [redigera]

Huvudartikel: Skräppost
Spam är en vanlig benämning för skräppost via Internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e-postadresser. Olika e-postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som byts ofta. Spärr mot ord som "Köp vår produkt" kringgås med medvetna stavfel i stil med "Kõp vâr pródùkt". Vissa skräppostmeddelanden innehåller en trojansk häst eller virus som kan smitta den dator som öppnar meddelandet.
Ordet spam är ursprungligen en benämning på en billig köttkonserv (teleskopord av spiced ham). Ordet blev känt i en av Monty Pythons sketcher, där ett par var på en restaurang där allt som erbjöds var spam, spam och åter spam i olika kombinationer. Därav kommer den nutida betydelsen, något oönskat som kommer i stora mängder.

Tvåvägskommunikation [redigera]

Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användareSnabbmeddelanden och chatt är typer av tjänster för kommunikation i realtid. För annan kommunikation används e-post ochUsenet.
Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden, däribland Google TalkAOL Instant MessengerGadu-GaduICQJabberMSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ 1996.
Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN som det är att prata i telefon.
Ett annat upplägg är det som används av IRC-klienter där fokus inte ligger på en kontaktlista, utan på chattkanaler dit användaren kan ansluta sig och skriva meddelanden till alla användare i samma kanal. Detta upplägg är äldre än det som används för snabbmeddelanden.
Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chatt, snabbmeddelanden och IP-telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IPSMTP (e-post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Protokollet har även flera tekniska fördelar, av vilka den främsta är att det är distribuerat. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP-server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e-post. Många XMPP-servrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chattnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ och MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP-kontakter.

Spel [redigera]

Huvudartikel: Online-spel
Ett populärt område beträffande användning av Internet på fritiden är att spela multiplayer-spel.

Fildelning [redigera]

Huvudartikel: Fildelning
Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Ljudfilmerbilderspel och annan data kan skickas mellan användare.

Upphovsrättsfrågan [redigera]

Huvudartikel: Upphovsrättsfrågan
Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att tillskansa sig en kopia av det musikalbum som man vill lyssna på. Många menar att Internet och snabbuppkoppling kommer bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag.
Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att motverkapiratkopiering. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP-adresser i databaser.
Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på Internet, skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna.
För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Managementbegränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare kraftigt. En stor nätbutik för musik och film är Apples iTunes Music Store som når en stor marknad bland annat tack vare de populära mp3-spelarna. DRM kritiseras dock ofta då begränsningarna oftast är väldigt stora, bland annat genom att bara tillåta att några få datorer får använda licensen.

Strömmande media [redigera]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Strömmande media
Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb-TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin webbplats. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming (strömning) vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via Internet kallas poddradio.

Pornografi [redigera]

Huvudartikel: Internetpornografi
Förutom att många sökningar på Internet handlar om pornografi har porrproducenter varit mycket aktiva i bruket av spampoppuppreklam och andra oönskade sätt att locka Internetanvändare till besök.

Andra vanliga Internet-tjänster [redigera]

Ekonomiskt perspektiv [redigera]

Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även möjliggjort fler sätt att shoppa – till exempel kan man beställa en cd (Compact Disc) online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorderKommersiellawebbplatser ska enligt standard ha toppdomänen .com om de inte har en landsdomän som .se, men gränserna har luckrats upp.
En hel del av den ekonomiska verksamheten på Internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spamphishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på Internet, se internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier.
Flera användningsområden på internet domineras av amerikanska företag med global räckvidd (precis som inom mjukvarubranschen). Målsättningen är en monopolsituation, eftersom företaget med monopol maximerar vinsten(se monopol eller oligopol). Ett exempel är Google som lanserade en ny sökmotor, och konkurrerade ut Altavista som den dominerande siten för sökning. Därefter utvecklades reklamtjänsten som visar sökordsbaserad reklam för Googleanvändaren. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (MSN Search), e-post (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). eBay och Amazon.com är stora inom handeln på Internet.
Många tjänster på Internet finansieras med reklam och användaren betalar då genom att välja att utsätta sig för reklamen. Se även InternetreklamInternetleverantörInternetuppkopplingIT-bubblanoch E-handel.

Kultur [redigera]

Huvudartikel: Internetkultur

Språk [redigera]

Det populäraste språket för kommunikation på Internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. För språk utanför Västeuropa/Nord/Sydamerika var det problem med äldre operativsystem som hade begränsad möjlighet att hantera deras tecken.
Efter engelska (28 procent av Internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (22 procent), spanska (8 procent), japanska (6 procent), franska (5 procent) ochportugisiska (4 procent) i september 2009 enligt Internet World Stats[3].
Uppräknat efter världsdel finns 43 procent av alla Internetanvändare i Asien, 24 procent i Europa och 15 procent i Nordamerika i september 2009 enligt Internet World Stats[4].

Makten över Internet [redigera]

Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara ”den som bestämmer över Internet”. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för Internet.

Censur [redigera]

Många webbplatser, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda sidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolorInternetfilter används också av föräldrar som vill begränsa tillgången till internet för barn och ungdom.
Det finns gratis system som openDNS som kan ställas in att filtera på många sätt och som också fungerar på många svenska webbplatser.
Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på Internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av Wikipedia [5]. Stora internationella företag såsom MicrosoftYahooGoogle har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av Internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för till exempel Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt barnpornografiskt material. Svensk polis har under de senaste åren en spärrlista som de flesta operatörer följer. Spärrlistan har fått kritik för att den censurerar fler sidor än som officiellt påstås, att informationen om vilka sidor som är censurerade hålls hemlig, samt att den är ineffektiv då man enkelt kan gå runt den genom att använda en annanDNS, såsom openDNS om dess filteringsfunktion inte aktiveras. Den officiella bilden är att spärrlistan ska spärra webbadresser som går till barnpornografiskt innehåll. Då listan hålls hemlig kan detta dock inte bekräftas av oberoende källor.